Minns då jag var ung, minns
alla de drömmar jag då hade
som drev mig vidare mot nya mål.
En av de drömmar jag hade var
att finna någon som kunde hålla mig
så kär. Bära min smärta och glädje
utan att famla i mörkret.
"Min prins, min prins, var är du?"
Kunde min fråga vara, då hjärtat
ville ha svar.
Då vägen kändes så mörk, bad jag
till Gud om nåd.
Mina drömmar om att bära skrud, få
alla de där underbara orden viskade i örat,
som min prins bara vet.
Få dansa in en vals med en vit skrud
och klänning, så hela jag skiner.
Kom på mig själv att en brudgum behövs
för att kunna genomföra det.
Hm hur jag kunde göra visste jag inte.
Genom åren jag nu fått ihop så
många ideer och nyanser.
Blodröda rosor, hjärtan och en massa
underbara dukar och servis.
På vinglasens hals hade jag velat ha hjärtan
som visar att kärlekens dag är här.
Likaså på klänningen ville jag ha hjärtan
broderade och en skrud så lång.
Skuren utan axelband.
Servetterna och dukningen ville jag ha så exklusiv
med olika sorters nyanser.
Kyrkan hade varit Ingarö kyrka där jag är döpt.
Oj vad underbart det är att drömma sig bort.