Byt ner dig, sa kompisen!

Min bil, berättade han…
…en gång har jag haft en sån där ny och fin och topputrustad Merca
Den var så himla bra!!!
Och jag var så stolt när andra såg mig.



Men…
ganska snart blev jag rädd,
Den var ju så fin!
Det började skrämma mig
göra mig osäker
rädd att någon skulle stjäla den
eller stöta emot den
tänk bara en liten repa!
Till och med smuts undvek jag

Som tur var behövde vi två bilar,
så vi köpte en gammal sunkig Volvo.
Nu blev jag mera nöjd!
Min fru fick va den vackra bilen.
Absolut!
Hon vägrar köra en gammal rishög!

Jag tog alltid rishögen, skönt!
Det var ingen annan som ville ha den,
det visste jag
och det gjorde ingenting om den blev smutsig
och om den gick sönder lite,
vad gjorde det
t o m att en gång
en något förtvivlad grönögd kvinna backade på mig utanför Konsum
fin päls hon hade, tjusiga vassa stövlar
och jag tröstade henne med att ”Det gjorde absolut ingenting, ta det bara lugnt lilla damen”,

och nu kan jag köra ännu mera oförsiktigt,
till och med utanför vägarna.
Det blev ju bara en liten buckla


på bakskärmen.



Jag har förresten en väldigt fin fru
Hon är så stark och duktig,
verkligt många hästkrafter och välpolerad är hon
Och utrustad!

Men jag funderar på om jag inte måste byta ner mig
Jag står inte ut med den höga kvaliteten!

Med en rishög skulle jag nog må mycket bättre.