Du

andas nära

nära mirakel

där pulsar slutar slå

i den djupblå rymden

nattens stjärnor brinner 

där tiden stannat

pulsarer

hans kyssar av guld

i under

vinden smeker hennes ande

i ett gyllene tempel

ty intet räds hon

i rymdens djupaste famn

blottar hennes nacke

i beröring

sköra tårar vandrar i en evig flod

när natten andas kärlek

brister så

sen stilla

i en ocean

andar viskar

änglar hör

hjärtats puls