en meter från min hand

sträcker sig grönskan fram

över hela fönstret klättrar

blomsterkrassen luktärten

en djungel av grönt

det silande ljuset genom

all grönska skapar intill sängen

en grön verklighet en dröm

balkongen skall prunka

det ska bildas en grön koja

av slingerkrasse vars blommor

jag varje morgon skall äta

beta grönskans blomster som

en gladlynt kossa och gnägga glatt

luktärterna skall jag plocka

ställa i vaser runt i hela mitt

sovrum och njuta fullt ut

av dofternas eteriska rus

jag skall drömma om

i den gröna verkligheten

på balkongen om att sitta 

med min älskade...

våra nära och kära

dricka te gjort på blommorna

och vi ska prata och skratta

min sura granne på balkongen

bredvid skall bli glad igen

förståss skall hon inte ändra sig

det skulle hon aldrig... men jag

skulle kunna känna hur stämningen

för en stund då och då lättade 

inom henne och hon skulle inte

dra lika tunga suckar...

det skulle som vanligt höras rop

- hallå! Hallå? är du där...? Solstrålen

e du hemma, e de nån där...???

och jag skulle sticka ut huvudet

som en liten fågelunge och vänta

skrattmask finurligbagge vänfjärilslarv

där skulle den gröna verkligheten

bli en evig hängmatta till oss alla

där vi skulle drunkna i skönheten

främlingar som utbrister i ett åh... varje år

medan jag ansat klippt plockat vattnat

- hallå vilken fin balkong du har vännen

du gillar att odla... en stående kolonilott 

det liknar en hängande trädgård så vacker!

... Åh åh jag blir glad som alltid och stolt

- ja! jag låter frön från blommorna åter gro

år från år och nu har de börjat anpassa sitt

växtsätt nu efter tjugo år de håller sig inom

balkongens rum som känns enormt...

när hösten kommer håller grönskan

vissa år ända in i november - fantastiskt!

grannarna intill över under mitt emot

samtalar med mig om det och ger vänskaper

goda råd delas om odling och nyinflyttade

ringer på dörren och ber att få komma ut

på min balkong och kolla den gröna verkligheten

och vi sitter där en stund och utbyter intresse

för odling och skaparglädjen blir manifesterad

den gröna verkligheten har blivit som

en köttätande varelse som slukar kroppen

silar solens strålar i vänlig grönskas dräkt

och kramar våra uppenbarelser nöjda 

medan den grå betongen och dammande

vägen utanför försvinner bortom nåbarhet

en oas i den gråa verkligheten som jag passerar

för att ta mig till kantarellbacken efter

karl Johan svampstället skuttar jag glatt hem

över gården delar med mig av överflödet

till tanterna som i lyckorus rosenkindade 

utbrister åh åh åh i takt med utbytesrätter

av kokkonst trädgårdsskötselråd medan

vänskapens sol lyser hett och passionerat

den gröna verkligheten tar emot mig

mina trötta fötter och smutsiga fingrar

älskar mig för den jag är mitt i sin famn

där jag somnar och snarkar till en stund

här har jag skapat mitt andrum...

alla humlor bin fjärilar vimsar runt

suger sött njutfullt sin nektar för inte är den min

jag har dukat fram den till dem

jag får se dessa små vidunderliga under

vi behöver varandra och den gröna verkligheten

den som jag skapat lever liksom sitt eget liv

men än är det en månad kvar tills det är dags

ställa ut krukorna med blomsterkrassen och luktärten

som ännu en meter från min hand slingrar sig i fönstret