Jag minns din mun

så mjuk och öm

på knä vid mina fötter

du sa att du älskade dem

att du älskade mig

kysste dem i vördnad

dina vackra ögon

öppnade världar

i rymden jag aldrig sett

mitt hjärta brast där

där och då så fylld av kärlek

jag kände mig hemma

en flod forsade fram

och tårade min ögon

som rann över 

att se och förstå

att få känna

känna sådan kärlek

är magiskt

för du är kärleken

du min älskade

din hud berörde min

och min hud den vaknade

levande igen

vi möttes i kyssar

i oändlig kärlek

mitt hjärta säger

du är en flod älskade

du är liv

du är kärleken

i mitt hjärta

i min själ

i evig tid