oh vin - dricker dig sakta

läppjar på din kropp

sväljer dig njutfullt 

bevarar min sans

medan regnet makuleras

i mina drömmars kapell

sällsamt stormar du mig

med din penetrerande glömska

söverned Törnrosa på nytt

medan andetagen tystnar

tänker jag på slutet som börjar

lindar vildvin kring min fot 

dina former välver fram i mörkret

medan du strider din spetsig tunga i reträtt

stormar vällustigt mina sinnens portal  

vad gömmer du i ditt sköte

oh du ljuvast av skaldeberättelser

blott en kråka som kraxar i natten

ack jag för dig blir luft icke mer

om ock jag vore ett regn från skyarna

som kunde skölja dig vitter och varm