Redan medlem?
Logga in
Solstrale… amaryllis den sanna metaforen för liv i anden... vad blir kvar efter att du sagt allt du ville ha sagt... vad blev resultatet av att ställa någon till svars... DET SLÅR UT SKOTT
skottsalvorna sköt ut orden i luften ordstormarna likt hopar ett kluster svärtade med sot - förakt hat lögner riktade mot kroppens inre mjukdelar
ingångshålen var mycket små så små knappt skönjbara för blotta ögat ditt invärtes knappt några skador syntes salvorna brände sig mot hjärnans mitt
orden tog sig in och trängde sig sen ut utgångshålet lika stort som en kropp bitarna splittrades utspridda i tidshavet enorma destruktiva krafter frigjordes
alla skulle nu dricka ur denna källa av liv hon som fött alla dessa barn till världen barn som nu skulle bevittna all förödelse hela släktträdet rann ut ur timglasets sand
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Solstrale
Läst 270 gånger och applåderad av 14 personer Publicerad 2016-12-21 10:43
|
Nästa text
Föregående Solstrale |