ALLAHJÄRTANSDAG
i det tomma sena tysta
hon går så ensam där utanför huvudet hänger ned mot marken som ett band drog henne nedåt ansiktet är gömt i luvans skydd
han smyger längs väggen vill inte synas det är som om han då får vara någon en som aldrig tar någon plats i nuet han är hellre ingen än någon de slår
den gamle mannen sitter på tåget mot ingenstans det händer ofta att han vill börja prata med någon men lika fort drar han sig in i sig och stänger ute det är svårt att lita på människor vad de vill med en
kvinnan har gått runt här i flera flera år ensam hon samlar pant och drygar ut sin skrala kassa hon tittar upp mot mysbelysning i fönstren ... kanske en dag ska hon skaffa sig en sådan
jag sitter hemma med allt och inget mina barn är utspridda just idag de har vardagssysslor att stå i nu jag skriver om alla hjärtan ... ...
denna dag ska vi tänka på alla hjärtan
|
Nästa text
Föregående Solstrale |