du står där
i snålblåsten
huttrandes
förblindad av ilska
ögonen tårfyllda av harm och sårad stolthet
medan dina lismande fiender står bakom
skrattandes
pekande
uppmanande dig att begå ännu ett fatalt misstag
hoppa säger de
gör ännu ett misstag
de vill se dig fara illa
göra dig illa
i sin skadeglädje
i sin sadism

Du har blivit en självgående leksak
de vet vilka knappar att trycka på
varje liten trigger
de har nästan programerat dig
att reagera på deras minsta signal

när jag vill dra dig från kanten
säga åt dig att det finns hjälp
då skäller du på mig
men jag kan inte tvinga dig att ha rätt
att ta de viktiga första stegen ur deras grepp och kontroll

din stolthet
som är din stora svaghet
är deras vapen mot dig
och din vägran att våga se saker för vad de verkligen är

Jag har sagt vad jag kan
nu är det upp till dig att vakna
eller somna en sista gång
till hyenors skratt