dammet yrde när visaren till sist slog
en minut över elva,
en ensam tråd spindelväv brast men
ljudet föll i skugga för klockslagets


En tunn solstråle strilade lekfullt in
precis som dammet slog upp, som i
en liten explosion orsakad av den

men klipptes av lika snabbt igen av
tyget i fönstret, det var en söm som
brast,
gardinen föll halvt ner och skuggade
allt, liksom kvävde hela grejen



-ögonblicket hade hänt, men ingen såg