Solstrale… foto från Röllingbybackar 31/1-21... ÖDETS KLAGAN
vem är det som klagar och klankar springer före med skvallrande ord fördömer nedgör förlöjligar smädar
det finns ingen där som ser eller hör
vem är det som krisar och skapar kaos som rider ut med svärdet i högsta hugg hänger ut, förgör och kastar första sten
det finns någon där som kan se och höra
det går en poet bland massorna som ser antecknar skriver prosa romantik lyrik skaldar om konsten att smidigt ducka
det finns en där som både ser och hör
en konstnär som fångar ögonblicksbilder med sin pensel tonar upp färgernas ljud skapar skönhet för att utstå alla smärtor
det finns någon där beredd att hålla om dig
en vuxen som vet vart barnet är som söker som skänker famnen när allt känns förgjort gungar barnet till skaldens sånger så helande
det finns människor som ej finner sig i ödets klagan de lever till trots förtryck och mothugg helt fullt ut de reser sig ur askan i elden och brinner som facklor
då kan ingen undgå att både se och känna sig höra till
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Solstrale
Läst 156 gånger och applåderad av 8 personer Publicerad 2021-02-09 00:12
|
Nästa text
Föregående Solstrale |