Här ligger vi igen
ansikte mot ansikte
tystnaden smyger oss på
precis som mörkret omfamnar oss
jag undrar vem som säger något först
vi håller in våra känslor
fast vi borde släppa taget om dom
det känns som du är tusen mil bort
när vi ligger här i natt brevid varandra
jag hittar inte orden som jag vill säga
men vi vet att historien slutar
på ett eller annat vis
jag kan fälla tårar utan att du hör
för du är ändå tusen mil bort ifrån mig
det var inte jag men inte heller du
som höll varandra på avstånd
varje gång jag tänker tillbaka
så brister någonting inom mig..