en dröm om en egen kedja...

hon satt på en medioker restaurang... där saknades all den husmanskost som hon längtade... men hon ville ha en folklig prägel på ett matställe... just nu tycktes det som om vanligt folk endast hade råd att äta pizza... vad hon eftersökte var en husmanskost utan krusiduller och att denna skulle var tillgänglig för alla landet över... men med en bakgrund som hennes blev det nog ingenting av hennes dröm...

de drömmar folk haft som velat kunna skaffa ett "hak" hade kunnat realiseras endast med snabbmat på menyn och som franchisetagare... hon sökte något annat inte något nytt men något genuint som representerade svensk husmanskost och  folkkultur... en plats där mat matkultur och scenkonst kunde sammanföras... det som oftast var tillgängligt var restauranger och disco... vad hon sökte var bortom nåbarhet när hon googlade på sitt närområde...

där satt hon med sina drömmar avställd från yrkeslivet som sjukpensionär... vare sig kroppen eller psyket skulle orka med att driva en verksamhet... och kapital det hade hon då blott inget... men ändå såg hon framför sig en miljö 1850-tals romantik... en lokal där det bjöds husmanskost från hundra sjuttio års spann 1850-2020... där vita dukar vackra bord och stolar med en inredning som berättade om den historia var ur folket växt upp... samtidigt tid för underhållning på ett folkligt plan... poesiaftnar, lunchpoesi, ståupp, revy och modern dans skulle kunna vara bas för scenkulturen... men även lokala sing and songwriters, och lokala historieberättare... och till ett rimligt pris...

där på en stol på pizzerian hade hon slagit sig ned med kocken... de pratade om vilka maträtter pizzerian skulle kunna införa av husmanskost... intressant tyckte kocken från Turkiet och började skriva ned recept som hon föreslog... han införde nästa vecka några av dessa, vilka de var blev inte känt förrän den som valt meny fick tallriken... den första testgruppen var stammisar... de hade tio rätter bakom tio nummer... det blev en succé... så fick hennes lokala pizzeria till en början utgöra beviset för att efterfrågan fanns hos gästerna... de hade bara inte vetat om hur de längtat palt med smör och lingon, köttbullar med gräddsås och mos, söndagsstek med potatisgratäng och vinbärsgelé, smörgåstårtsbakelse, fiskgratäng, dillkött, kalops, fläskpannkaka med äppelmos, raggmunkar och stekt strömming...

med tiden utökades menyn på pizzerian med fem rätter om året... plötsligt hade restaurangen dubbelt med besökare av sittande gäster... och när program infördes med lokala kulturinslag av musik, poesi och historia blev det fullproppat varje gång... till och med fick det börja med dubbla sittningar... en sittning 18.30 och en 20.00 torsdagar och söndagar... det blev detta som mer och mer fick pizzarestaruangsägaren att byta fot... nu satsade han mer och mer på denna typ av matkultur och lokalkultur... de som bodde i denna medelstora förort var mer än tillfreds...

med denna del i samhället förändrades det till ett varmare och öppnare ett... de lokalproducerade råvarorna tog allt större plats tillika blev hembryggerierna en stadigt inslag på menyn... det där med inredningen blev även det en hit... när inredningen successivt förändrades togs det väl emot... området hade byggts upp under mitten av 1800-talet och vid 1900-talets början hade huvudorten grundats... flera andra aspekter på det kulturhistoriska inslaget blev att fler och fler lärde sig om sin hembygd... det växte fram en stolthet att förvalta arvet och hembygdsförening hade aldrig haft så många medlemmar som nu...

hennes dröm om en egen kedja har plötsligt engagerat ett helt samhälle... detta ledde inte till startanden av en egen verksamhet men dock... flera andra samhällen över landet började se intresserat åt hennes håll... denna "trend" om man nu kunde kalla det för "trend" snarare var det i så fall något "förbisett"... en rörelse som nu fått sin rättmätiga plats i samhället... en folkrestaurang där en folkscen växte sig starkare...

att ha en dröm är viktigt... att dela den med andra kan vara än mer av viktigt... att få gehör och möta respons som förverkligar ens vision även om det inte är man själv som kommer med det färdiga resultatet... det kan vara likväl tillfredsställande... därför kanske vi ska prata mer om våra önskningar och drömmar med dem som har kommit en bit på vägen... inte ska vi vara rädda för vad andra ska tycka utan bara ta en chansning...

det börjar oftast med en dröm och slutar med verkligheten som kan bli minst lika bra som ens dröm även om någon annan förverkligar den... kanske tjänar man inte pengarna själv på det... men man får där man bor en bättre framtid och ett rikare vardagsliv... och slipper åka till en annan stad för att äta god mat och få sig lite folkkultur till livs...

ge aldrig upp din dröm låt någon annan bli en del av den istället... även om du inte själv kan förverkliga den... så blir du din egen lyckas smed...