... den unge lär sig livets koder... den äldre delar med sig av erfarenheter... den mitt i livet möter utmaningar för att försöka ge dem alla rättvisa... barnet förstår världsalltet men ingen av de andra vill tillstå det... därför trampar vi på, de små, men några stannar upp... bara för att de vill eller av ren utmattning eller kanske först då döden kom... det blev tvärstopp för vissa då livet blev hindrat... vad ska vi då göra på vårt klot? ... springa så fort vi kan?... sakta ned medan vi kan eller bara lägga oss på rygg och resignera... kanske bli barn på nytt... eller uppskjuta dödsögonblicket med rynkkräm... rynkkräm låter lika som mjällschampo, ex. visbok är en bok med sångtexter... vi alla skulle behöva en vis-bok... får man rynkor av rynkkräm och mjäll av mjällschampo... en visbok med visdom skulle alla behöva!!!... detta är att vara människa... för lite göra och för mycket tänka, eller?... gör människan först och tänker sen?... men dock slutsatsen... ödeläggelse kanske är svaret på allt som levat en gång - ekot ekar tillbaks - liksom ljuset speglar reflektivt - och vi människor står där mitt emellan...

... morgonrodnaden glödde speglad i Tomtegårdens fönster... man kunde se alla Tomtar, Vättar, Grånissar och Trädgårdstomtar smyga runt huset... förra året hade Tomtefar valts till årets Tomte och nu skulle de avsluta sina åtagande gentemot honom... men just denna morgon ville de sjunga för Tomtemor som fyllde år... hon var en viktig person som gav alla och en var inspiration, kraft och mod... men än väntade de på att ljuset skulle tändas i sovrumsfönstret... och att Skuggan skulle visa sig...

... Tomtefar och Nissan gjorde iordning frukostbrickan med födelsedagstårtan, kakor och bullar... de tände ett ljus, ja annars skulle det bli mer ljus än tårta, 366år fyllde Tomtemor... Michelin och Missan svassade runt benen på dem alla... Ängla, lilla ängeln, Corona, husbocken, Nissen och nissarna, Skuggan, Makaonfjärilen och de nya gästerna började sjunga den finaste sång som de lärt av Nissarna... och utanför stod alla i spänd förväntan på signalen... nu såg de ljuset tändas... men först skulle Skuggan visa sig i fönstret...

... Tomtemor hörde sången och vaknade glad och berörd... den förväntansfulla skaran skred in i sovrummet, och Skuggan gav klartecken i fönstret till alla där ute...  nu stämde de upp i kör med femstämmig sång...  "tomtemor vi hylla denna dag... vi vill henne fylla med smaker av behag... se hur åren givit dig... något också som till mig... strålar av ljus, till alla våra hus... se ögonen de tindra du lyser här idag... stjärnor uppå himlen glimra för det är din dag idag... tomtemor utan dej är livet inte samma... se vår uppskattning för dig du likt för oss en mamma... tomtemor, tomtemor vår kärlek till dig är stor..." och så sträckte Nissarna över sina gåvor tillsammans med lilla ängeln och bocken, "ett Diktogram " de  alla på Tomtegården diktat tillsammans , med en gåta därtill...

... Tomtemor blev rörd till tårar... hon såg den fina tårtan som Nissan och lilla ängeln bakat... hon hörde Skuggan läsa diktogrammet... "vi är alla här, för vi håller dig så kär... du betyder allt för oss... dina ögon som gnistrande bloss... i en del av tiden finns en hemlighet... vad det kan betyda det vi alla vet... i taket tindra stjärnor för stora som för små... i denna afton ska du hitta något då... som får dig att hinna mer... om lycka, hälsa o krafter vi alla för dig ber"... Skuggan nästa sjöng fram dikten med sin mjuka ljusa röst... inte ett öga var torrt... Tomtemor tackade alla för de fina uppvaktandet... Makaonfjärilen, Corona och husbocken räckte fram det gyllene skrinet och öppnade det... anden sade, Grattis, Tomtemor, jag önskar dig glädje stor, i mitt hjärta du bor, här får du ett par..."... Tomtemor skrattade för hon visste vad paketet innehöll på rimmet... ett par, SKOR! tack fina fina Anden!... skorna var näbbstövlar med fina motiv och skönt fodrade... Tomtemor tog dem genast på...

... i verkstaden hade det bullats upp med gott... Ängla hade trollat fram det finaste sju sorters kakor, bullar och tårtor... Vätterådets ordföranden Axel åt och åt, han hade aldrig sett så mycket gott... för i hans område utanför Juleå var det fattigt... men ändå började han klaga på att det smakade konstigt efter ett tag... Trädgårdstomterådets ordföranden Agaton  svarade, när musen är mätt smakar brödet beskt, som ordspråket säger... då ställde sig Grånisserådets ordförande Greger upp och svarade spontant, jag vill då inte vara en mätt mus, utan vill fortsätta ha smak på livet!... alla skrattade åt polemiken... ja du! Greger smak på livet det har du allt, som du arbetar och sliter, sade Tomterådets ordföranden Gunnar, du Greger ingen är så arbetssam och plikttrogen som du!... Greger rodnade och skakade hand med Gunnar, tack tack! stammade Greger... du ska inte tacka sade Ängla det är vi som ska tacka... så då utbröt ett herrans tackeli tack tackedankens!... 

... Tomtemor som just fått på sig sin present den finaste Tomtemorsklänningen hon  haft, som Staffan och Nissan sytt, steg in... hela verkstaden tystnade och alla utbrast i en födelsedags sång... sedan hurrade de väldigt många gånger för alla hade tappat räkningen, för nu var det kalas minsann... när hurrandet ebbade ut satte sig alla men Gunnar stod kvar... hej!, alla svarade HEJ!!!, jo jag vill tillkännage att Tomtefar som årets tomte har haft veto vad gäller Tomterådets arbete... tack vare Tomtefars idé har vi nu blivit goda vänner med Vättarna, Grånissarna, Trädgårdstomtarna och Stalledrängarna... vi har beslutat att från och med idag samarbeta för att alla barn ska få det lika bra oavsett vart i Juleå de bor... alla i verkstaden hurrade igen och utbröt i tack-salvor utan dess like... sedan bar de upp Tomtefar på podiet och saluterade, sjöng, läste tal och hurrade hela dagen lång...

... på kvällen gick de alla tillsammans med Tomtemor när hon sökte ledtrådar till sin gåva... vad kunde det vara undrade hon medan hon försökte lösa gåtan, ledtråd för ledtråd... när hon var klar stod hon bakom verkstaden, men hade gått omkring som katten runt het gröt... mitt framför henne stod nu en helt ny hemmagjord spark, med både sittdyna och under den förvaringslådor och ett batteri som laddades upp med hjälp av vinddraget... husbocken förklarade, jo du förstår att i nedförsbacke går det undan, och då sätts propellern i rörelse som alstrar ström, så att när du kommer till uppförsbacken då får du hjälp av samma propeller att ta dig uppåt... Tomtemor skrattade av glädje för denna eminenta uppfinning... alla hade varit med på varsit litet hörn, och det var det finaste tyckte Tomtemor... som aldrig varit så glad...

... men när kalaset var över återstod ändå en hel del göra för alla på Tomtegården... så alla satte igång och laddade för en spurt... men skulle de hinna till Julafton för att dela ut alla klappar?... ja det ni det är morgondagens äventyr... vi ses då!...

... solsken på er så länge!... :)