Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stanna, sätt dig ner

 

 

 

Kan jag stanna ett tag?

 

Kan jag sätta mig ner lite?

 

 

 

- Ja, vart har du varit på väg så länge?

 

- Mot solen!

 

- Mot solen?

Oj oj lilla vän. Det går inte!

Stanna här, lilla vän, sätt dig ner.

Solen kommer till dig!

 

 

- Mot kärleken!

 

- Mot kärleken?

Oj oj lilla vän. Det går inte!

Stanna här, lilla vän, sätt dig ner.

Kärleken kommer till dig!

 

 

- Hem!

 

- Hem?

Oj oj lilla vän. Det går inte!

Stanna här, lilla vän, sätt dig ner.

Och bli hemma i dig själv.


Fri vers av Albert
Läst 369 gånger
Publicerad 2006-08-18 14:41



Bookmark and Share

    Lena Nilsson
Jag gillar din sparsmakade stil, men nu har jag gjort om den i min stil... och jag gillar båda.
2006-11-03

  Hildegun Relefors
Så trösterikt och vilsamt du skriver här. Vackert uppbyggd dikt och enkelt finurligt funderat! Min dags vers!
2006-08-23

  Bissen
Denna är så fin på något sätt men jag kan inte sätta orden på det...
2006-08-18

  Howlit
Mmmm..den här gillade jag verkligen.
Så sant du skriver...

Vi springer som galningar efter tillfredställelse...som vi tror andra, eller annat kan ge oss.

När allt bara ligger och väntar på att få upptäckas... i en själv...

Kram på dej
2006-08-18

    Tekla
Stanna, se in i dig inte in i alla andra, inte allt det som finns runt dig. Stanna upp, se dig själv -säkert en alldeles alldeles... underbar man! Intressant sätt att skriva tankarna, en dialog -men med vem talar du? Den i fråga är klok som säger att du ska stanna. Hoppas det är din inre röst!?....
2006-08-18

  Sanningsägaren VIP
jag önskar så...
2006-08-18
  > Nästa text
< Föregående

Albert
Albert