Om jag har hopp och tro
men saknar självständighet
smeker jag de självförverkligade
profeterna som tror på sig själva!

Om min syn på vad som är GUD
faller till en diskussion . . .
var tog då GUD vägen?

Om evigheten bara är ett tvistemål
mellan de som tror sig veta . . .
vart tog då vår HERRE vägen . . .

Sanningarna är som jag tror, inte bara en
det gäller bara att ha hoppet kvar på
de som vandrar samma väg!

Men samma väg som vi går
och tror oss ha funnit
är en evighet . . . få förunnat . . .

och självständigheten som i våra hjärtan bor
visar att vi är systrar och bröder
och universum är i vårat synsätt alltför stor

Och om jag skulle falla på denna väg
då hoppas jag innerligt att någon bär mig
för hat mot varandra är inte från GUD

Och om evigheten infinner sig
då finns inte menings skiljaktigheter längre
då är det vägen som plötsligt är sanningen

Och alla ska vi då vara lika . . .
inför det som vi kallar GUD
A & O är början och fortsättningen . . .

på det som vi tror . . .  skapade av
en mästerlig arkitekt
som vill oss väl . . . där inget hat bor

vill oss bara väl och att vi hittar fram
från allt det där andra . . .
som i skapelsen gror!