Pudersockrad ligger världen naken framför mina fötter
ren och vit och oskuldsfull, utan fel och brister
vänder jag mig sedan om jag ser ett spår som löper, ärrar
mina steg har kränkt den vita oskulden, befläckat den

Nu jag ber till vädrets makter: Må det snöa hela dagen!
Låt de sår jag gjort på pudersockerytan läkas
ge mig sedan vingar så att jag kan flyga över staden.

Det gör ont att vara först en sådan vacker vintermorgon.