Rufsar om i mitt hår
efter simturens renande
i vatten så kristall klart

och sakta
tar jag ett steg
in i din famn

Diamanter på min hud
pärlor som faller till marken
omfamnad av den ljumma vinden

som viskar
att du är värdefull
tar ännu ett steg

och sakta torkar vinden
smekande min blöta kropp
lockar mitt hår

träffad av elden blev jag
din kärlek till mig
förde mig upp på rosa moln

och du smekte med nötbruna ögon

läppar av siden, fingrar av guld
DU mitt hjärtas ägarinna

och vinden sjöng över vattnet
med en sprakande glöd . . . om att
du nyckeln till ditt hjärta sträcker fram

. . .och jag tar tacksamt emot
och går genom porten
som förenar . . .

Två nycklar . . .
ett lås som öppnas
kärlekens fält står blommande . . .