Dina lungor som fjärilsvingar sköra
fladdrar så vackert i natten
men vilar bäst i en buske
i skuggan i lä under dagen

dina lungor är vackra och tunna
de låter syret fritt flöda
sirligt och lätt som i fjärilens vingar
med regnbågens färger och drömmar

men skräms av en stormvind och kyla
och irrande vilsna röster
som ropar i natten om faror och död
och glömmer att sjunga om livet

om syret som finns ini orden
som nynnats i vilsamma sånger
om kärlek som bärs oss emellan
och räcker dit syret ej når.