lyfta händer
ljudlösa rop
avlägsnande
åtskillnad
vägen bort ifrån
och upp, upp, iväg
saknaden står kvar
med tårar

när tiden var mogen
vände de på bilderna
som legat
med ansiktet ner

och började lägga det förut levande
till minnena

bleknandet graderas aldrig
nog

glömd är en gräns som sällan
mycket sällan nås
och i hjärtat bor
även skuggan av ett minne
ibland