Jag hade trott att jag skulle sitta vid din bädd
att din död skulle bli ett avsked i smärta

Rädslan för slutet hade skrämt mig
det obönhörliga i vårt absoluta adjö

Oron över att de sista orden skulle bli fel
blev till avstånd i såväl tid som rum

Budet nådde mig på en fjärran kontinent
ensam på jordklotets största flygplats

Utlämnad åt makter som övergår mitt förstånd
Följde jag dig genom molnen en bit på väg

Hej då, mamma, ha det bra i Den Klara Gränslösheten!
Det hade jag aldrig trott!