Jag drömde en natt . . .
att jag gick över en bro
som för längesedan
var nedbränd . . .

och med den blindes ögon
såg jag en ny morgon födas
uppstigande över havet
som var själarnas rike

och känslan jag kände
genom utbrända nervtrådar
var att hoppet inför framtiden
för alltid kommer att finnas kvar

och där på evighetens ödsliga hav
seglade segrarna ikring i de dödas vind
och land och rike funnes ej mer

kvar fanns endast en evighet . . .