Det är svårt att bli vuxen
avslöjar din djupa röst
av förtvivlan hörs den ropa
när hormoner går mot vår från höst

En ängslan möter livet
du olycklig där ensam står
din syster vakar stilla
medan du av oro mår

Så springer du till mötes
när helst någon kommer i vår dörr
det du förut gjort så lekfullt
är nu vita spöken ifrån förr

När ljuset vänder tillbaka
och natten av månsken blir kort
längtar du i ditt sinne
till någon okänd herre bort

Min lilla rara katta
du håller på att bli stor
snart ingen liten unge
längre i vårt hus bor

Så dröm om mannen rara
som du inte ännu mött
och vila så länge du klarar
där du sover i trädet så sött