En drottning skrider
fram i marmorsalar.
Prismorna skallrar av skräck
i oändliga glittrande kandelabrar.

Bugande står uppradade
undersåtar underdåniga;
den maktberusade pekar hånfullt
och får sin vilja igenom igen.

-Ner i fängelsehålorna,
vatten och bröd, vatten och bröd!
Ingen nåd!
Aldrig nåd!

Tills kärleken slår ner i hjärtat
i form av en rödhake.
En liten rödhake
som förirrat sig in.

Efter denna den första
levande varelse som berör
följer andra
små och obetydliga.

Ingen av dem bugar
eller ber om nåd.
De förväntar sig bara
kärlek.