Du grep mitt hjärta
i näbben och flög iväg
mot din solnedgång.

Nu står jag kvar här
med eld bakom ögonen,
snustorra tårar,

Och jag undrar så,
får jag sörja och sakna
efter så kort tid?

Nu har du flugit
mot din egen solnedgång,
men här blev det natt.