så försvinnande liten blev jag
smög längs vägar sökande
den helhet som värnar tiden

passerade tankar tänkta
dagar räknade i sekunder
vävde trådar i osynligt tyg

såg stjärnor falla men inte landa
anade ändå att inget har ett slut
bara en stängd dörr jag en dag öppnar