Jag minns precis hur handen
smekte min skinnjacka till tröst
just där nyckelbenet fäster vid axeln

sa jag att det var röken från industrierna
som fick ögonen att tåras

jag vet fortfarande inte om du trodde på mig den gången

I staden där drömmen var verklig
klingade barnröster och försvann
i ett sedan som skrapades bort med frosten
från insidan av fönstret i vår gamla bil

Särskilt en flickas ögon minns jag
hon hette Amanda