Redan medlem?
Logga in
Jag sitter bland tusentals nedfallna löv
Bilden har långsamt gulnat men skärps av doften av höst Regnvåt jord och frostbränt gräs får vinden att anta din röst
Den viskar om svindlande drömmar får löven att dansa din dans Flyktigt rör min kind litegrann så jag vet du finns någonstans
De droppar som faller är pärlor du trätt på ett band av hopp För att alltid samlas i pölar som speglas av årens lopp
Även jag närde en svindlande dröm men den har jag bäddat ner Med höstens alla färger och en älskad bild där du ler
Men bilden av dig som jag sparat har av tiden gulnat i mig Jag sitter bland tusentals nedfallna löv och pusslar bitar av dig
Fri vers
av
Ensamma mamman
Läst 219 gånger Publicerad 2005-11-09 22:40
|
Nästa text
Föregående Ensamma mamman |