En krigares sista önskan
om en värld bortom alla strider
Dessa försvarssköldar
som upprättas efter varje enskild krigarförmåga
Sköldar av stål, sköldar av liv
Beskyddandes
inre solar, inre barn
Skrikande stridande krigarbarn

Lager av pansar, lager av hud
Masker och förklädnader
Livets rustning som ska tåla alla vapen
Dödens bomber och dess manipulation
De inre barnen som längtar
ut ur rustningen
Ut
till friheten
Bortom alla strider

Under allt detta, under allt
Den livsgnista, kämparglöd som brinner i aska
När hudar mattats av och sårats
När pansarrustningar svikit
och barriärer brustit
Mod i krökta ryggar, mod i avhuggna ben
Helt utan garantier för morgondagen
finns det ännu barn som skriker
Barn som skriker
i vredens drifter av gårdagsrepriser
De vill inte leva i förfluten tid
De är krigare i Livets armé
De vill leva
De önskar livet så mycket att de önskar död

Under allt
vilar modet
i barnens famnar

Under medvetandet
Där finns hettan och drivkrafterna
som inte ens tårar och stengolv rår på
Där finns eldstrider
som utkämpas omedvetet
I varje andetag
finns en kamp

Men när ammunitionen tagit slut
och andetagen krymper
ger de tappra soldaterna upp

Andetagslevnad
tills de kommer tillbaka
De återvänder
med nya styrkor på frontlinjen


Så länge krigaren inte överger sig själv
och överlämnar sig själv till de som övergett
finns det inga sena ankomster
Inga sena rop
Stridsrop ekar i alla rum i alla tider
Det kommer igen
Sanna krigare kommer igen

Vapensystrar i alla tider
Det är där vi står
Mitt i striden
Mitt i livet
Med mod och kärlek
inristade i blodets band,
på insidan av våra bara handflator
I det lilla
vilar det stora

I dig finns livet, vapensyster. I dig.