rosten på mina läppar börjar lossna
i lögnerna börjar sanningen grönska
och min brännheta panna mister sin feber
något nytt föds på mina skulderblad
där skuldtyngderna bröt min rygg
och sorgen grät sina blåa tårar

något måste hända, något måste vända

ytskikten ser utsikten
tillsammans med djupet i min spegelbild
och stängsel bryts igenom av vinden
något nytt skapas i sekunden
där jag slitits mellan gårdagen och framtiden
väntat på nuet

något måste hända, det måste vända

mina händer känner igen sina fingrar igen
färgerna i världen går utanför gråskalan
och jag vandrar på ängar i hopp om liv
något nytt vankas i horisonten
där jag vilset sett mig om efter mer
och längtat efter detta

något händer, något vänder