Du stormande in likt en värmande monsunvind
mitt i min frostbitna tillvaro
med en omvälvande värme
som rörde vid hela min värld.

Stormen ruskade om i kronbladens sovande grenar
en känsla av vårvärme spred sig genom grenverket
anlag till knoppar började gro.

Bredden och Djupet i din själ talar till mitt inre
med ett språk som jag har lätt att förstå
och gärna lyssnar till.

När mitt jag förnimmer din närvaro
svämmar mitt hjärta över av lycka,
lyckan över att få ha dig till låns
en stund här på jorden.

Lyckan sprider sig som en löpeld genom mitt inre
ett leende når mina läppar och mina ögon ler
strålande, tindrande
som två stjärnor på himlen en molnfri kväll
i monsunvindens månad.