Den påstridiga kroaten i grannhuset har slutat hälsa på
Han har slutat med sina försök till svenska uttal
Hans hästar är utsläppta på betesmarkerna
Det har börjat bli knapert för mig och hästarna svälter
Det var som om alla mina tankar blev sanning över en natt
Jag önskade honom mil härifrån och han försvann
spårlöst
Det är inte likt honom

Jag tänker på korgarna med granatäpplen på min farstukvist
och saknar dem som jag skulle ha saknat mina barn om jag hade några
Jag målar upp scenarion av hans försvinnande
Ser honom instängd på en instutition iklädd den vita dräkten
En omintetgjord charmör i sina sämsta år
Den världsfrånvända mannen, oförenlig med mina egendomligheter
Han har lämnat sin scen utan att få säga det sista ordet
utan applåder
Det är inte likt honom

Lönnlöven förtvinar av hösten
Denna lönnmördare som han var, med huvudet i tårna
Har jag inte tänkt tanken att jag beträder privat mark
Han brukade tala länge om mina hallucinationer
men jag vägrar tro att jag inte köper miljömärkt
Han avspeglar den del i mig jag längtar efter
Att kunna rabbla citat ur mina pjäser på kommando
utan att benämna män som svin
trots att detta är kontentan av alltet
Jag undrar var han är
Det är inte likt mig