Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kanske den mest personliga jag skrivit.


SYSTER

Världens ansikte mot min skuldra
att vagga dig till sömns är min vilja
rofylld kärlek i en odödlig famn
Jag vill älska intill döden, älska dig varm

Jag vet om den svärta som stänger ögonlock
Dessa pupiller som expanderar än
Varven hittar inte rytmen, slagen ekar tomt
Ett hål någonstans i mörkret
att vackla redan nere i diket

Vi kretsar likt hökar, vakar över rum och tid
Denna uppgift som gräver oss ur, gräver ur oss
Din skugga lutar sig över min
en sista önskan, en sista sång

mot en tinning som ej vill mer
En jakt, en kamp mot vilddjurs klor
Ett hår att fläta och tid att gå
Syster, vandra men vänta
vänta
vänta.


tills jag vaggat
ditt barn till ro




Fri vers av Linda A
Läst 821 gånger
Publicerad 2005-12-28 21:03



Bookmark and Share


  bq
med dina ord..ja med DINA ord... besjälat av hud och liv
I all innerlighet bejakande !!
2005-12-30

  Ingrid Nilsson
Du kan konsten att sätta ord på det allra svåraste....här berör mig särskilt orden " att vackla redan nere i diket"; vet inte varför.
2005-12-28
  > Nästa text
< Föregående

Linda A
Linda A