Du ber om tid, tid som inte finns.
Ser du inte hur sanden faller i tysthet,
mellan mina knäppta händer.

Jag ber om ett ett enda ögonblick,
ett ögonblick när orden och bönerna får vila.
Ett ögonblick när tiden inte spelar någon roll.

Tänk om vi kunde mötas där allt började.
Då när syrenerna knoppades och vår saga tog sin början.
Tänk om vi vågade oss tillbaka till när tiden inte fanns.

Du ber om tid, tid som faller ifrån mig,
likt regndropparna jag jagat i hela mitt liv.
Likt Syrenerna som vissnar när maj dör ut.

Jag ber om ett enda ögonblick...
men du är redan borta.