Som jag saknar det som var då.
När varje regndroppe fick mig att le.
Jag som alltid lämnade dörren olåst och tände ljus
i varje fönster för att visa dig vägen in.

Jag saknar det som var då.
När blott en suck fick mig att ligga sömnlös
en hel natt, i väntan på att solen skulle smeka mig varm.
Jag som målade bilder i taket så att du  skulle vara vaken
tillsammans med mig, om du kom.

Jag saknar dig men kanske saknar jag mer,
det som var då.
När snön som lade sig tung på min trapp och jag aldrig skottade för att jag en dag ville vakna med dina fotsteg på min kropp.

Jag saknar havet, det som levde då.
Stormande i varje tår jag samlade i glas av glömska.
När årstiderna aldrig spelade någon roll
för du var den som hjälpte mig att låsa upp
och låta orden bli början på vår kärlek.

Jag saknar dig hjärtat mitt.
Jag saknar att du saknar mig,
när regnet smeker dina tårar bort.
Jag saknar det som var då...
När du och jag var vi.