Du trasiga lilla liv

med fläckiga jeans

och mörka ögon

hur har du det?

dina händer

torra och sköra

stryker tankfullt min kind

och ser mig

vill så gärna känna

men vänder bort blicken

ser du fortfarande stjärnorna

andas vi samma luft

och går du

i nernötta pumor

på samma jord?

om jag höll dig

i mina händer

skulle jag släppa dig då?

som man släpper en fågel

för vinden

är du fortfarande frihet

med natten som vän

utan tanke på vind

som en fiende

är du nära mig än?

du är frihet för mig

och hur jag är vill

kan jag inte följa dig

inte hålla dig

och inte heller leda dig

du står för dig själv

men gömmer en bit av mig

längst in i dina trasiga kläder

mot din varma nakna hud

salt av mina tårar

utan att veta

att jag saknar dig