Sanningen är den att du aldrig värmde mig.
Du tog mig aldrig med storm.
Jag väntade aldrig på några mirakel.
Och hoppades aldrig på evigheter.
Jag drömde inte om barn.
Eller lägenhet.
Eller evig lycka.
Eller en kram.

Jag visste att du hellre sover långt ifrån.
Och att det inte är din stil att trösta
hysteriska brudar som gråter.
Förväntade mig aldrig en livboj
utan snarare en stjälpande hand.
Eller en snara.
Eller en knuff.
Med flit.

Inbillade mig aldrig att något var någonting annat än begränsat.
Och ändå....

är jag naken