Jag är så ledsen att jag inte finns

att jag sviker er , inte minns

Mitt huvud sprängs av allt som var

så mitt minne svävar instägd i sakrofag

Allt gammal yr  ,far runt

den tar upp min tid med att prata strunt

Ibland så slipper jag ut

vissa stunder tror jag det är slut

Sen dyker känslan upp igen

binder upp mig slagen igen

Tro inte att jag glömmer helt bort

det är mina vingar bär mig till glömskans port

mitt hjärta finns bor kvar

er värme lämnar aldrig mig