I dig finns svaren men jag är inte säker på att jag vill ha dem.
Vill jag veta att allt bara är en fasad, en teater och ingenting?
I dig finns det goda men hur kan ditt goda göra mitt mörker mindre ont?
Kanske blir mitt onda ditt om jag släpper dig hela vägen in.

Här finns det grå och ingenting, en vardag bland tvätt och en pall under fläkten.
Här finns det svarta, det onda, det som förgör min närhet och som brände min hud för idag så länge sedan.
Här finns regnbågen i vackra färger under mina ögonlock.
Den blev kvar efter ett barnkalas för länge sedan och ibland ser jag den om jag blundar tillräckligt hårt och länge.

Förljugen, en trasdocka som aldrig ger upp.
Ett vuxet barn i maskeradkläder på väg till fest för att leka charader tills morgen gryr.
Stjärnorna slocknar och i mörkret glömmer jag.
Glömmer morgondagen, änglatroll och ångesten för ett ögonblick.
Jagar kravlöst...som en svidande jävla örfil ska det kännas.