Redan medlem?
Logga in
Vi blev ensamma kvar med myggen när de andra gått hem
Du lät mig hålla dina andetag i händerna vi darrade mellan varandra av något som inte hänt än
Jag höll andan mot din panna när dina händer kupades runt mina bröst och samförståndet skingrade förståndet
jag visste inte innan vad det var att lida av kärlekstörst av att vilja bli rörd så hett så när vi föll gjorde vi det tillsammans
och alla dåliga ursäkter låg outtalade och oviktiga kvar i sommarnatten
Fri vers
av
Ensamma mamman
Läst 363 gånger Publicerad 2006-05-19 22:42
|
Nästa text
Föregående Ensamma mamman |