Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vi blev ensamma kvar med myggen när de andra gått hem

 

Du lät mig hålla dina andetag i händerna

vi darrade mellan varandra

av något

som inte hänt än

 

Jag höll andan mot din panna

när dina händer kupades

runt mina bröst

och samförståndet skingrade förståndet

 

jag visste inte innan vad det var att lida

av kärlekstörst

av att vilja bli rörd så hett

så när vi föll gjorde vi det tillsammans

 

och alla dåliga ursäkter

låg outtalade och oviktiga kvar i sommarnatten

 

 

 

 




Fri vers av Ensamma mamman
Läst 363 gånger
Publicerad 2006-05-19 22:42



Bookmark and Share


  hawkeye
Sommarvackra rader med åtråhet kärlek, så vackert så...
2006-05-23

    Bodil Sandberg
Du skriver fantastiskt bra min vän!
2006-05-20
  > Nästa text
< Föregående

Ensamma mamman
Ensamma mamman