Redan medlem?
Logga in
Hennes händer och havet
För dig var sommar alltid havet fötterna nedborrade i fuktig sand och strandrågen vajade
Du visste allt som var mig närmast vilka jordgubbar som var sötast de vackraste stenarna att lägga i min samling
För mig var sommaren alltid åska omkullpiskade rabatter och utspillda bondpioner
rabarber doppade i socker
Jag vet att när jordgubbarna är som sötast är dina krusbär kindskrynklande sura och vågorna fortsätter rulla
men dina fotspår i sanden har upplösts för länge sen och jag vandrar bara bland minnen
för stenarna i min samling har tiden inte nött
Fri vers
av
Ensamma mamman
Läst 248 gånger Publicerad 2006-07-07 04:02
|
Nästa text
Föregående Ensamma mamman |