... vad en människa kan ge kan hon själv ha svårt att se... vi kan finna oss vilsna och inte tro att vi kan... vi kan plötsligt sätta all tro till en ann... men allt fanns där inom ens jag... ta med dig detta var ny dag... du duger precis som du är... i sagans värld kan du finna stöd... ja till och med din inre glöd... en saga kan betyda allt... ge den till den som saknar värme och har det kallt... en uppmaning till dig... läs eller skriv så håller vi uppe hoppet... ge plats för kärlek och frid vinner i det långa loppet...

... Stjärnan lyste så klar... morgonrodnaden var magnifik och snön gnistrade... Tomtefar kom upp på nyårsaftonsmorognen... än är julen inte slut! suckade han och fortsatte... i våra sinnen upplever vi antingen en glädje i detta eller en makalös tristess, fortsatte han... ständigt jagande efter något nytt att se fram emot... eller känslan av att man vill att det aldrig ska ta slut, Tomtefar avslutade med att dra sig i skägget... Skuggan sjöng retsamt, och julen varar ända fram till påska!... ... passa dig, svarade Tomtefar, livet är långt och ännu längre om du skulle ha varit en tomte, dessa varelser tillika änglar lever ett millennium, ja tänk dig att i tusen år fira din födelsedag, Tomtefar lät hopplös... Skuggan skrockade, ja jag blev avmätt efter fyrtioårsfirandet, ja jag lever kanske som bäst i hundra år... fast  kanske vissa dock alltid längtar till någons eller sitt eget kalas, svarade Nissan som nyss stigit upp... i Jul i Juleå kan allt hända, sade Nissen...  Tomtemor suckade, det är nyår idag så skärp er och följ med mig på utflykt vetja!?... De andra hakade på... men inom Tomtemor var oron allorstädes närvarande...

Ängeln och lilla ängeln höll sig framme, så fort alla lämnat Tomtegården... det sista som Tomtemor och Nissan inte hade hunnit med inför nyårsfesten trollade de färdigt... så när Ängeln gick upp till sitt rosa moln med lilla ängeln var hon rätt så nött och trasig... lilla ängeln sa till sin mor, du får ju ta det försiktigt med trollerierna, annars blir du genomskinlig... ja du har rätt, älskade barn, jag borde spara på krafterna till mig själv med... men jag gillar att hjälpa andra hela tiden för det gör mig så glad... ja men mamma, du är bara en, fast du är ängel, det heter ju inte för inte "en ängel"... du är så klok, mitt barn, det kommer bli en stor personlighet av dig, med dina insikter... mamma!? jag är ju bara tonåring, imorgon har jag glömt allt, skrattade lilla ängeln åt sin mor... sedan skrattade de åt alla möjliga förvecklingar i livet och stack iväg till kälkbacken med de andra... och stjärnan på himlen lyste så klar hela dagen...

... dagsljuset var på väg ned vid horisonten... tomtefar och tomtemor sprang upp och ned för backen och delade kälke ned... alla skrattade gott åt deras energi... eftermiddagen var underbar med rodnande himmel... all oro dem alla känt under året var nu som bortblåst... tänk att vara immuna emot corona vilken gåva...  men tänk nu skulle livet för alltid vara ljust och vackert eller?... Kim (den rosarandiga välmående flygande marsipangrisen) och Greta (den obstinata flygande marsipangrisen) flög in med ett flaxande och kraxande över kälkbacken... de hade med sig en pressening för alla som ville åka med... då blev det rusning i backen... alla ville åka pressening... med alla samlade bar det av... både stora och små skrek lyckliga och glada i den hisnande farten... den räckte ända fram till Tomtegården... vilket skratt och tjo och tjim som utbröt väl framme... alla var utom sig av glädje av den kittlande färden... samtliga tackade för åkturen och steg in...

... Tomtefar sa till Tomtemor, julsagor skall sluta lyckligt har jag bestämt... vad skönt att du säger det, jag har varit så orolig! Tomtemor skrattade åt sin skrockfullhet och alla skrattade med... nu kändes att en stämningsfull stillhet rörde sig över Juleå... men i köket på tomtegården var festligheterna igång igen... ja till och med trädgårdstomtarna slöt upp... de utropade en utmaning till alla tomtar och nissar på Tomtegården... under året som kommer vill vi att ni ska tävla i att odla den längsta jättebönan... ingen bangade den tanken och alla skrev upp sig på listan... Staffan och Farmor Ida dansade till Vättarnas ungdomsorkester som kommit till gården för att delta i nyårsfirandet... Tomtefar och Tomtemor stod bara där och undrade vart får farmor Ida och Staffan all sin energi ifrån?... jo men är det inte uppenbart att kärleken till varandra och kärleken till livet just är ett elixiret... Tomtefar gav sin mjukaste varmaste tomtekram till Tomtemor som kramade tillbaka med värmande gnistrande lycka... det riktigt lyste av kärlek över hela Tomtegården...

... nyårsklockorna ringde ut det gamla året 2021 och ringde in det nya året 2022... Tomtefar läste sitt tal efter att alla hade skålat och sett fyrverkerierna...  

..."vad som formar oss är gnistrande bloss... alla sagor om änglar, tomtar, nissar och vättar små som tar sig fram på tå... våra glimmande ögon lysa när vi minns hur vi mysa... i famnen och vid eldstaden ingen av oss frysa... att lära sig ta emot tacksamhet... fånga dagens gåva och tacka för allt det... ja se gåvorna dagen dig ger då det stora i det lilla du ser... den du är och vill vara formas i sällskap med din familjeskara... där varma leenden dig ska möta... men kärleken kan inte köpas... se hur allas personlighet stöpas... stundom i sorgesam olycka barnet gå... föräldrar som inre sans och balans ej kan nå... du ska i sagans värld känna dig som en av alla... liksom i orden känna händer sträckas ut när du falla... det är vad sagan vill ge när den skalda... du skall uppfinna din egen lycka... vaska guldkornen ur vardagen och livet ditt smycka... när mörker råda och allt känns snett... minns då bilden av det vackra du i sagan mött... om än sagan är en illusion... ger den dig på livet fason... ta fram dina färdigheter att för andra lysa... bjud på dig själv och bjud någon annan att få mysa... skalden ger vad den kunde få, ofta är det så, ja visst är det så... då bli det två som slippa i ensamhet frysa... stunden fylls av ett rosa skimmer och så i anden vi hoppet förnimmer... "... Tomtefar utbringade en skål... och alla skålade en runda till och åt lite nattvickning... gästerna gick hem en efter en... nu lade sig festandet över Juleå och allt återgick till rofylldhet...

... med detta vill alla på Tomtegården önska eder alla ett gott nytt poetår... de önskar er inspiration och glädje i skrivandet... för alla läsare hoppas de att ni ska finna era varsina guldkorn att upplyfta era själar i... de hoppas att ni alla har mod att lyfta i ljus även det svåra eller omöjliga och att ni förstår den makt ordet har... varje ny dag bjuder en ny möjlighet... några väl valda ord kan försätta berg se bara på oss i Tomtegården viskar farmor Ida stolt... god fortsättning till er alla från oss alla! livet är ditt!... ja du har ett helt nytt år... dock imorgon är en ny dag, och vad ska hända då?... ja det ni det är morgondagens äventyr... vi ses då!...

... solsken på er så länge!... :)