... fortsättning från gårdagen...

... ibland fungerar saker som vore det magi... till trots daglig kamp och stretande så plötsligt släpper allt och det går som på räls... då undrar man varför man hade de där katastroftankarna dagen innan... men kanske är det så att utan detta med och mot blir det ingen spänning... vila i steget och ta dig sakta fram emot målet... imorgon det är då allt ska ske... 

... "Hjärtat i Juleås skog"...

... på Tomtegården var alla i upplösningstillstånd av de som var vakna... ungdomarna hade inte synts till på hel natten... och Ängla hade sökt efter Nissan, lilla Ängeln, Nils, Lisa, Tor, Petter och Nissen från sitt rosa moln men inte sett ett spår av dem... så hon bestämde sig för att använda sin magi för att få hem dem... Tomtemor låg fortfarande och sov, ja det var ju hennes födelsedag och då hade hon sovmorgon... Tomtefar var också orolig tillsammans med farmor Ida och Staffan... varför skulle de ge sig iväg... Vera Black satt och ojade sig så förskräckligt och skämdes för sin dårskap... men Ängla sa att allt skulle ordna sig... jag ska ta till lite magi men först måste jag säkert veta hur mycket kraft jag ska ta i med... för tar jag i för mycket då kan jag bränna mina vingar och då förlorar jag all kraft... Vera Black tittade sorgset på Ängla och sa, nej så får det bara inte gå... 

... vad de inte visste var att de unga redan var hemma de gömde sig bakom husknuten på Tomtegården... så innan de oroliga vuxna visste ordet av så hörde de en kör stämma upp i skönaste sång ute på gården... när de såg ut genom fönstret stod de alla ungdomarna och sjöng födelsedagsvisan för Tomtemor tillsammans med Nissarna, Gårdstomtarna och Vättefamiljen... inne i stugan hade alla små gäster stämt upp i stämmor... det var Albin Bladlus, Mor Nyckelpiga, Orvar Ollonborre, Makaonfjärilen, Missan, Michelin, de tre husbockarna, Julbocken Corona och Skuggan...

... alla sjöng de nu så så fint att Tomtemor vaknade och det bara strålade om henne..." tomtemor vi dig hylla denna dag... vi vill dig fylla med smaker av behag... se hur åren givit dig... något också som till mig... strålar av ljus, till alla våra hus... se ögonen de tindra du lyser här idag... stjärnor uppå himlen glimra för det är din dag idag... tomtemor utan dej är livet inte samma... hurra, hurra, hurra för Tomtemor som för oss alla är en mamma!"... Tomtemor blev så rörd... hon tittade efter sin älskling Tomtefar som var helt täckt av det växande skägget... så Tomtemor kunde bara se hans röda luva och lite av näsan.. han försökte sjunga men brast ut i en stor nysning... då for det långa skägget med världens fart ut över allt och det såg ut som det låg snö längs hela trappan... alla började fnissa och snabbt övergick det i gapflabb från alla och en var... 

... nu hade de alla satt sig och fika med födelsedagsbarnet Tomtemor... hon var så glad för gåvan hon fått av ungdomarna... de hade byggt henne en egen spark med förvaringslåda under sitsen... och röd var den också, sa Tomtemor med stor glädje i rösten!... ja röd, röd som dina kinder när Tomtefar pussar dig på munnen, skrockade Skuggan!... alla skrattade åt det gulliga... Ängla och Anden i gylleneskrinet hade fått en idé... de tisslade och tasslade och så ropade de på Tomtefar... kan du titta hit!?... Tomtefar tittade åt deras håll och så slog de iväg en trollformel för att göra Tomtefar normal igen... och vips förvandlades allt det långa skägget till ett rosa moln och kvar där under stod Tomtefar i sin forna glans... Tomtemor skrattade av glädje att se sin älskade så fin igen... och kalaset fortsatte i en ringdans ut på trappen och runt Tomtegården...

... väl där ute såg Vera Black att Åbergets topp slutat att lysa starkt... istället lyste hela berget helt lila-rött och det hördes ett pulserande dunk från dess inre... på himlen kunde hon se sina sju fålar rida emot dem... och de drog något efter sig, eller var det en släde av något slag... alla tittade förundrat på fenomenet... det var sannerligen en vacker syn sade Tomtegubben och Krulf i mun på varandra... men vad är det som händer med Åberget? utbrast Krulf... Tomtefar greps plötsligt av oro att inte hinna dela ut alla klappar... precis då kom han ju på att i år var det Tomtenissarna som skulle köra ut dem tillsammans med Nissan och Nissen... Nissan tittade på sin far, pappa, kära kära pappa, vi kommer att fixa det där var inte orolig, vi löser allt imorgon... och hur det ska gå ja det är morgondagens äventyr... vi ses då!...

 ... Solsken på er så länge! /:) Solstrale 

... fortsättning imorgon kl:10.30...