godord till behövande...

... när vi ger får vi mycket mer...när vi delar på vår kaka får fler smaka... ja det kan tyckas självklart att vi delar med oss till varandra... vissa städar ut överflöd och skänker vidare... andra bakar bröd och bjuder hem någon... och så finns det dem som ger av sin tid och finns där när någon behöver... att giva och skänka är viktigt i våra liv... igår skrev jag om att ta emot... ibland behöver också den som vill ge känna sig emottagen... ja det är en växelverkan mellan detta... ge och få  det övar vi på livet igenom... 

"PANIK I JULEÅ" lucka: 9

... Tomtegården hade dignande istappar från hustaken... Tomtemor och Farmor Ida gick över gårdsplanen och såg skönheten... det är väldigt sällan så mycket istappar hänger ifrån taken! sa Ida... ja och tänk om man kunnat spara denna skönhet för alltid? drömde Tomtemor... ugglan Skuggan kraxade, man ska passa sig för vad man önskar, passa sig nooooga, ho ho! se hur det gick för stjärnan, stjärnan... ja jag förstår och ska tänka mig för Skuggan, du är så klok! svarade Tomtemor ömt... Skuggan hade ju nu varit med henne i hela två år... Farmor Ida öppnade dörren till Tomteverkstaden och kände doften av nygräddade pepparkakor... mmmmm vad det doftar gott! utbrast hon medan hon lämnade över mer pepparkaksdeg till Nissen... Ängla, lilla Ängeln, Nissan, Orvar Ollonborre, Mor Nyckelpiga, Albin Bladlus, Makaonfjärilen och Julbocken Corona satt vid samma bord och bakade... de skapade roliga, knasiga, fula, humoristiska personliga pepparkakor till alla på Tomtegården... dem skulle de ge varandra på julaftons morgon... på baksidan av varje pepparkaka skulle ett budskap sättas... eller en gåta och kanske en uppmaning... vad det skulle bli det hade dem inte tänkt ut ännu... men roligt ja det hade dem... 

... Nissen och Nissarna hade gett sig iväg till Juleå igår kväll... de hade inte hittat Juleå under snönännu... trots att de var på rätt plats kunde dem inte se ett enda hus... och inte en tomte syntes till... de började gräva vid vad de trodde var Tingshuset... men det tog tid till trots att dem var åtta stycken... de blev fort trötta men de knaprade på lite, ja hm, illa luktande, torkad fisk... Nissen och nissarna fnös åt eländet... men gott var det faktiskt och mellan tuggorna tuggade dem i sig lite snö... Ängla kom flygande och ställde sig i hålet som Nissarna hade grävt... hon slog iväg en magisk stråle... sedan dök faktiskt Tingshuset upp där... hej då! vi ses imorgon Nissen, för då ska vi binda kransar, eller hur! Ängla gjorde båda tummarna upp och blinkade... Anders Stubbén tittade yrvaket ut genom fönstret... ja borgmästaren var så tacksam... det må jag säga det var inte en dag för...! han snyftade till av vördnad... nu kan vi andas ut! sa han när han snörvlat klart... Nissen och nissarna steg in i Tingshuset och såg att många hade tagit sig hit för att hålla värmen tillsammans...

... borta vid Åbergets skugga hade nu Tomtefar och hans vänner precis kommit till Vera Blacks stuga... hon stod och tog emot dem på trappan i sällskap med de fyra Turmalintrollen... välkomna! stig in stig in... de sex fålarna kunde man se en glimt av ifrån stallet... de var så nyfikna och förhoppningsfulla att återse lilla Rosa... Vera Black var så glad att se sina vänner... nu väntar vi bara på uppfinnartomtarna, de lovade att med sina kunskaper hjälpa oss att se lösningar! sa Vera... Tomtefar drog sig i skägget av häpnad när han såg förändringen på Turmalintrollen... Ujje Svinpäls såg glad ut, Ruske Tuss var så ren, Murre Mört var proper och Grym Khlo hade till och med rena händer... ja sannerligen har ni ryckt upp er! sa Tomtefar stolt... ja, svarade Ujje, vi har lärt så mycket av Vera så vi får tacka henne för allt... precis då knackade det på dörren... Där stod Uppfinnartomtarna stiligast av alla... det var väldigt bra att ni kom! sa Vera och välkomnade dem in... 

... Tomtefar talade först och berättade om de mörka krafterna... Vera berättade om hur året gått vid Åbergets sida... Staffan och Stalledrängarna beskrev hur de tränat sina fålar till styrka... Tomtegubben och hans tvillingbror Krulf beskrev hur dem övat försvar med  Gårdstomten Oskar Blåklint och Pyttarna... lilla Irf hon tog också till orda och beskrev fördelarna med sin litenhet... lilla Rosa berättade om sina magiska krafter... Vera höll med och berättade om sin Turmalinsten med helande och läkande förmågor... och sist men inte minst öppnade lilla Rosa det gylleneskrinet och Anden sa att de hade hur många önskningar de behövde för en god sak... uppfinnartomtarna applåderade och alla skrattade åt hur skönt det kändes att ha samlats... nu blev det lite mat...

... precis när dem satt och pratade och åt en underbar middag hördes ett kraftigt muller... Vera öppnade fönstret och tittade upp på Åbergets topp... hon kunde se att glöden vacklade... och att det gula ljus som brukade omge Åberget med omnejd pulserade... nå vad ser du? undrade uppfinnartomtarnas Äldste Karl Godda... jag ser att Åbergets krafter vacklar! svarade Vera... det betyder att om det fortsätter kan ett vulkanutbrott vara anstundande! suckade Vera oroat... Krulf gick ut på trappen... jo jag tror att gruvan behöver öppnas, den kan lätta på trycket i Åberget!... Karl Godda trodde att det var en god idé... men skulle dem hinna öppna gruvschaktet innan det var för sent?... och hur skulle det gå i Tomtelandet om ett vulkanutbrott bröt ut?... skulle all snö smälta och skapa en tsunami?... ja det var många frågor dem hade... men det är morgondagens äventyr... vi ses då!...