jag höll ihop

så länge

dina andetag fyllde

rummet

ord

som passade

som behövde sägas

verkade så

överflödiga

oviktiga

och allt hade sagts

förut

men ändå

höll jag inne sånt

som ville skrikas

gråtas

i en enda suck

tills dörren stängts

och luften stannat

och allt blev så kallt

älskling

trots hundra värmeljus

så kyler saknaden

för tillsammans

med avtrycken

i mina fotoalbum

är vi nu

historia