Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Det är så orättvist...


men det är din sista sommar

 

försöker förstå

livets grymhet och orättvisa

men du

dina ögon strålar

när du ler

och fast mitt hjärta gråter

förstår jag dig

 

du ska leva

men bara en sista sommar

 

och vi binder kransar

av dina ord

dina bilder

ditt leende

 

och på ytan

ser vi alla lugna ut

 

men inuti

kan vi inte förstå

att vi inte får ha dig kvar

att du ska vidare

redan innan livet börjat

 

vi hinner inte göra allt

vi drömde om

men du gifter dig

din sista sommar

 

vi har salt i våra hjärtan

strött i blödande sår

där lien

snittat en påminnelse

 

vi lever inte alla lika länge

 

men du strålar

din sista sommar

 

och alla förlorar vi

en älskad vän

 




Fri vers av Ensamma mamman
Läst 516 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-03-30 13:01



Bookmark and Share


  systra
Här sitter man och blir alldeles tårögd...
Orättvist är inte tillräckligt starkt...Det är dåligt med starka ord i vårat språk...
men ställer mig upp o applåderar!!!
2007-10-15

  Lillasyster F
Aj... känns ända in i hjärteroten. Det är, som du skriver i ingressen, inte rättvist.
2007-04-03

    Nebula
... vackert sorgsen, orden lägger en tyngd
2007-03-31

    eva m h
Vackert och sorgset!
2007-03-30

  aPorcupine
Jag sitter på skolan nu så jag har inte tid att skriva en lång kommentar. Men vill bara säga att den här dikten berörde mig!
2007-03-30

  Nyfiken drömmare
Oerhört fint... blir rörd till tårar över smärtan som syns i dina ord.
2007-03-30

    nudel
Rörande text,,, vackert..
2007-03-30
  > Nästa text
< Föregående

Ensamma mamman
Ensamma mamman