på mitt jobb möter jag så olika människor
en av dom är han dom kallar Sickan, han
pratar för sig själv. han är inte riktigt frisk
förmodligen uteliggare, mager som en sticka, klädd i svart
han äter cheeseburgare och dricker kaffe
han pratar för sig själv, ibland högt, idag fick dom ringa polisen
han kallade en familj arabjävlar
han svär mycket
det är inte knarkarna, det är polisen jag vet inte vad polisen gjort, men nåt är det
och johansson, han har en odling, eller var det en plantering? han odlar djur
magnusson och jakobsson gillar han inte heller
häromdagen var det nåt med prästembetet
men mest ogillar han polisen

ibland skrattar han


häromdagen
kanske förra veckan
kom en man fram till mig, han sa:
du, jag hade fem barn. alla dog.
så log han, sådär galet, eller jag vet inte
vad ska jag göra nu då?
slår ut med armarna
jag står med en sop och skyffel och sopar fimpar i det regnvåta utomhuset
allt jag kan säga är:
oj då
men han går
han var nog inte intresserad av annat
än att lätta sin ångest


häromdagen kom en liten flicka
hon ville ha en ballong
och hon gick och tittade på de som satt fast på rumsavdelarna
hennes föräldrar sa att dom ska sitta där, det finns inga ballonger
för det gjorde det inte
men jag blåste upp en åt henne
en röd
som hon fick
då blev hon glad
och sken som bara treåringar kan
oförstört

senare hörde jag henne gråta
jag antar att inget varar förevigt