Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Svenska uppsats av Julia Löndahl. Handlar om Elinor som aldrig har känt på riktigt kärlek.


Första Kärleken

Hon kan inte sova längre. Vintern gör så att hon kommer i helt fel rytm. Hon ligger i sin säng och tänker. Var eviga natt. Hon tänker på hur livet kommer att se ut i framtiden. Vad hon ska jobba med och vem hon kommer att tillbringa den med. Om hon kommer att tillbringa den med någon. Nej nu får hon sluta tänka på allt. Måste finnas ett sätt att kunna sluta tänka. Lika bra att gå upp.

Elinor går in till köket och värmer en kopp mjölk. Tänk att hon ska på fest imorgon. Och Killen med stort K ska vara där. Hennes drömmars kille. Mörkt hår lite slarvigt klippt, ganska långt. Sådär lagom långt alltså, precis så att luggen rör lite på ögonfransarna när han blinkar. Ja, för det har hon märkt. När han blinkar så försvinner hans vackra ögon och då tänker hon på hans hår som rör vid hans ögonfransar. Hon vet ju att det aldrig kommer att bli något. Han är alldeles för bra. Men han kommer vara där på festen och då kanske han märker henne. Killen med stort K. Tomas.

– Vad gör du uppe?
Elinor vänder sig om och ser med sin förvåning Alex framför sig.
– Frågan är väl egentligen vad du gör uppe, säger hon.
– Kan inte sova.
– Jaha, okej.
Det blir tyst en stund.
– Vill du ha varm mjölk? Det sägs hjälpa mot sömnbesvär, säger Elinor och nickar mot kylskåpet.
– Det skulle vara gott.
Alex går till kylskåpet och tar ut mjölken och tittar lite funderande på Elinor.
– Så du är Ulrikas dotter?
– Ja, de säger ju det. Så du är det nya inneboendet?
– Ja, de säger ju de.
Elinor gillar egentligen inte att hennes mamma hyr ut deras gästhus. Man får inget privatliv. Det är alltid någon som stör henne när hon behöver vara ifred.
– Hur gammal är du egentligen?, Säger Alex med en slags ironi i rösten.
Elinor drar sig ur sina tankar och ser än en gång in i Alex ögon. Ganska fina ögon. Sådär mörka och djupa ögon.
– Hallå? Jorden anropar Elinor! Hur gammal är du? , Säger Alex.
– Oj förlåt! Blir lätt att jag försvinner i mina tankar. Jag är byxmyndig om en månad. Hur gammal är du själv?, Säger Elinor stöddigt.
– ”Vi två sjutton år”, citerar Alex ur Håkan Hellströms bästa låtar enligt Elinor.
– Så du känner till Håkan Hellström?
– Ja, det är väl klart! En av Sveriges bästa trubadur.
– Precis!
Ännu en gång tystnad.
– Det är väl dags att sova snart va?, säger Alex vuxet.
– Är du min morsa eller?, Säger Elinor irriterat.
– Nej, nej! Men man vill väl inte få skäll av Ulrika för att hållit hennes dotter uppe hela natten, säger han.
– Det skulle du allt vilja va?
Alex skrattar och ser Elinor gå in på sitt rum.

Hon hör mobilen surra ett igenkänt surr. Elinor tar upp mobilen och knappar nyvaket fram smset. Det är Sandra.
*Hej sömntuta! Ringde förut, men din mamma sa att du sov.
Uppe länge igår eller? ;)
Jag kmr till dig innan festen. Kan jag få låna som vanligt eller?
Kisses/Zandra*

Elinor skriver snabbt tillbaka.
* Såklart älskling! Du får låna smink när du vill. När kommer du förbi? Som vanligt klockan 17? Eller tidigare för att få ta en titt på våran nya inneboende? Pretty hot!
Love your Ellzz.*

Det välkända surret kommer snabbare än vanligt tillbaka.
* Thank you Babe! Du vet hur morsan är med sånt. Såklart jag kmr tidigare ifall han är het. OXOX/Zandra.*

Ja, Elinor vet precis hur Sandras morsa är. Religiös. Man får inte se sexig ut runt män. Tur att Elinors mamma inte bryr sig om hur man ser ut.
Elinor går upp och tar en dusch i det gamla badrummet. Hon drar sina fingrar genom det axellånga håret och roterar in schampot i hennes hårbotten.
– God morgon Elinor! , Hör hon en pigg röst utanför dörren.
– God morgon mamma!
Hon fortsätter att duscha. När hon är klar tar hon sin handduk, sveper den runt kroppen och går ut.
– Fick Sandra tag på dig?, Säger Elinors mamma Ulrika.
– Ja, jag fick ett sms. förut.
– Så bra!, Säger Ulrika glatt.
När Elinor fortsätter in till sitt rum så går hon rätt in i Alex och tappar nästan handduken.
– Oj! , Är det enda som kommer ur Alex mun.
– Ja, oj!, Säger Elinor irriterat. Kan du inte se dig för?
– Nja, jag vet inte det. Inte om man möts av en halvnaken tjej.
– Tyst med dig!, Säger Elinor fnissande och går in till sitt rum.

Hon står och funderar på vad hon ska ha på sig på festen. Något tajt men omöjligt att dansa i eller något lite lösare som man verkligen kan skaka loss i. Tåls att tänka på. Elinor går nu istället till hennes sminkbord. Det var det enda hon ville ha när hon fyllde 14 år. Ett sminkbord. Och det var värt det. Hon sminkade aldrig så bra som hon gjorde på det sminkbordet. Elinor tar sin foundation och duttar på pannan, kinderna och hakan, för det var så man skulle göra hade hon läst någonstans. Sedan drar hon runt den hudfärgade massan i ansiktet. Hon är perfektionist när det gäller smink. Inte en finne ska synas. Elinor tar sedan sin ögonfransböjare och böjer sina långa mörka fransar. Lägger till lite eyeliner på franskanten och tar sin mascara och börjar att pensla på men avbryts av en knackning på dörren.
– Ja?, Säger Elinor fundersamt.
– Får man komma in?, Säger en fnittrig tjej i 15 år åldern.
– Självklart bruden, säger Elinor glatt.
Dörren öppnas och där ser man Elinors bästa vän Sandra.
– ÄLSKLING!, Ropar Sandra förtjust.
Elinors kinder blir röda.
– Vafan Sandra! Morsan är hemma. Hon kan ju fan inte se dig såhär fattar du väl. Då tjallar hon direkt, säger Elinor irriterat.
– Äh, ta det lugnt gumman! Jag ville ju bara vara på party humör för din nya pojkvän. Är han het?
– Ja han är jätte het, säger Elinor besvärat. Sätt dig här så länge, så hämtar jag en kopp kaffe.
– Åh… Gud vad söt du ä’ gumman! Kan du inte hämta Alex när du ändå är på språng?, Säger Sandra flörtigt.
– Fan heller! Du får allt presentera dig själv. Ditt lilla fyllo!, Ropar Elinor retsamt från köket.
– Jaja, förlåt för att man är på party humör, säger Sandra fnittrande.
– Mm, mumlar Elinor tyst när hon går in mot sitt rum.
– Thank you Babe! , Får Sandra ur sig innan hon kastar sig i Elinors famn.
Du är så söt gumman, vet du det?
– Tack, du är också jätte söt, om du inte skulle ha luktat så mycket alkohol, säger Elinor överlägset.
– Jaja mamma! Ska jag hjälpa till med något eller?, Tjuter Sandra högt.
– Ja faktiskt. Jag vet inte vad jag ska ha på mig, säger Elinor funderande medan hon drar kläderna fram och tillbaka i garderoben.
– Jag vet precis vad du ska ha på dig. Den lilla svarta! , Ropar Sandra förtjust.
– Bra idé!

Elinor byter om till sin svarta klänning hon hade på skolavslutningen i fjol. Sitter perfekt!

– Nästa hållplats Waernsgatan 84! , Skrattar Sandra när de är på väg in på bussen.

När de kommer fram till Tomas gata så känner Elinor fjärilarna i magen. Tomas går i en klass över dem och Elinor känner honom genom en kompis.
När de sedan har kommit så långt som fram till dörren kollar Sandra på Elinor.
– Andas, viskar hon.
– Jaja, mumlar Elinor generat och ringer på dörren.
De står där ute en stund men ingen öppnar, och det kanske inte är så konstigt eftersom de har så hög musik.
– Äh, skit samma. Vi går in!, säger Elinor.
När Elinor öppnar dörren så känner hon dörrhandtaget gå ner väldigt lätt och när hon har öppnat dörren på vid gavel så möts hon av Tomas blick.

– Oj, Hej! Säger Tomas lite små generat.
– Hej Tomas! Säger Elinor.
– Så du kom i alla fall?
– Ja, det är väl klart. Man kan väl inte missa ett tillfälle för fest! säger Elinor, ser Tomas rakt in i ögonen och känner hur benen nästan ger vika.
– Nej precis. Vill du ha något att dricka?
Elinor tittar på Sandra och Sandra ger henne en blick som säger att hon går och hittar på något annat att göra under tiden.
– Ja visst, säger Elinor och följer efter Tomas in i köket.
När Elinor kommer in i köket ser hon Tomas kompisar stå och hänga men när Tomas och hon kommer in så går de genast ut i vardagsrummet. Nu är det bara Tomas och hon.
– Här har du ett glas med Karlssons-blandning, säger Tomas och tar ett glass till sig själv.
– Haha, tack!
Det blir tyst en stund och Elinor känner hur hettan stiger i ansiktet. Hon hatar tystnad!
Plötsligt hör hon att de sätter på Magnus Uggla och höjer volymen.
– Så du gillar Magnus Uggla?, Säger Elinor glad över att ha hittat ett samtalsämne.
– Ja visst. Men det är inte det jag gillar bäst.
– Nehej, vad gillar du bäst då?
Elinor känner att ölen har gjort hennes självförtroende större efter varje klunk.
– Nej inget., Säger Tomas och Elinor ser att han blir röd i ansiktet.
– Jo men säg nu!
Tomas går närmare henne och ser henne så djupt in i ögonen så hon tror att hon ska svimma.
– Allt kan inte sägas med ord, säger Tomas innan han är så nära henne att hon känner hans andetag.
Elinor känner hur hjärtat slår när Tomas rör hennes midja med sin hand.
– Men visa mig då!, Viskar Elinor i hans öra.
Tomas ser henne rakt in i ögonen och ler. Elinor ler tillbaka. Han är så nära nu att hon känner hur mycket han vill ha henne.
Kyss mig då!, Tänker Elinor och som om Tomas kunde läsa tankar så kysser han henne. Mjukt och långsamt.

Söndagsmorgonen är som ett helvete. Vad kommer att hända nu.
Det är ju inte lätt att veta för Elinor, det är ju ändå hennes första kärlek.
Hon ligger kvar I sängen under hela förmiddagen. Hon undrar om hon ska ringa eller om det är för påfluget. När klockan är två börjar hennes mamma undra varför hon inte har gått upp. Det knackar på dörren.
– Hallå! Är du vaken? Säger Ulrika fundersamt.
– Mm… mumlar Elinor till svar.
– Får jag komma in?
– Mm…
Ulrika öppnar dörren och går in och sätter sig på sängkanten.
- Vad har hänt gumman?
- Inget. Låt mig vara!
Och som om någon hörde henne, så ringer telefonen.
Ulrika går ut i köket och svarar i telefonen. Elinor hör sedan Ulrikas fotsteg in mot Elinors rum.
- Det är till dig.
Utan att tänka sig för svarar Elinor.
– Hej! Svarar Elinor.
– Hej, det är Tomas!
Elinors hjärta gör en volt innan Elinor hinner svara.
- Hej!
- Hej. Jag ville bara höra hur du mår.
- Jo, jag mår bra. Säger Elinor stelt.
Hur mår du själv?
- Jo, det är bra. Undrar bara en sak. Vad händer nu? Säger Tomas moget.
- Haha, det var precis det jag undrade.
En tyst lättnad hörs genom luren.
- Det här kanske är bättre att prata om mer personligt, säger Tomas flörtigt.
- Ja, kanske det, säger Elinor och känner hur fjärilarna börjar flyga i magen.
- Får jag komma till dig?
- Visst, säger Elinor och vet att han verkligen vill träffa henne.
Han lägger på och nu vet Elinor att detta är en början på något bra. Det kommer alltid vara hon och Tomas.




Prosa (Novell) av Jules Blues
Läst 773 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2008-02-17 14:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jules Blues
Jules Blues