Gömd bakom tjocka molnslöjor
döljs en kraft av isblå förstummelse
Ärrad av en evighetslång livstid
i lidandets tecken

Rädda mig!

En ensam duva vit som snö
bryter sig igenom gråzonen
Svävar upp mot okända vidder
låter mina ögon tåras

Rädda mig!

Sträcker min längtan
efter dess kärleksvingar
Snuddar knappt denna
ängel i mitt liv

Jag är rädd

Jag läste i tidningen
under rosa himlaskyar
Att dödens svarta fågel
kommit för att hölja din själ
i mörka ridåer
med sin dödskyss




Jag kunde inte rädda dig...