Du är precis som din far, sa dom
precis,
på pricken,
som din far.
En jävla galning med pensel
och skrivblock.

Jag tittade på mannen som dunkade
sitt huvud mot landstingsväggen och
tuggade på akryltuberna vi köpt.

Han såg så liten ut.
Så ensam.

Då,
just i den stunden
älskade jag honom mer än allt annat.